Det var en gång två unga människor som älskade varann och tyckte det var dags att byta stadens puls mot ett lite mer stillsamt liv ute i en av sveriges skärgårdskommuner med
gräsklippning och syltande. De tu letade länge och väl bland husbyggare och tomter, även redan befintliga hus. Efter länge begrundat, moget övervägt och argumenterat bland de olika alternativ som fanns bestämde de sig för att....Nej, NEJ, nej, backa bandet och stoppa pressarna, hur var det nu igen?
"....Malin och Janne två impulsiva själar bestämmer sig för att det kan både vara roligt och romantiskt att renovera bostadsrättens kök tillsammans. Efter en riktig skithöst (och även vinter) inser de att gulligt färgskvättande och romantiska kyssar bland renoveringsdamm gör sig bäst i Hollywood. Att leva på Mums-mums och Felix oxjärpar skänker inte direkt ett rosa skimmer över ungdomarna (jaja en var ju ung iallafall). Resultatet blev efter många vändor, timmar och tårar; ett jättesnyggt kök.
Så kom den vinterdagen då Malin som vanligt satt och samtalade med sina kollegor på förmiddagsfikat. I förbifarten nämnde någon att det var ett husföretag som 'nog' hade tomter ute på Hammarö. Malin surfade in på deras hemsida för att undersöka vilka slags hus de hade att saluföra. Där stod det. Huset som hon visste att Janne skulle älska. Uppland 158.
Efter ett av sina infall satt hon en timme senare och funderade på hur hon skulle förklara för sin älskade att hon skrivit upp dem på en tomtlista och var på väg att bygga hus. De letade ju inte efter något hus. Janne ville ju inte ha något hus. Huvudvärk.
Nåväl, saker och ting brukar ju lösa sig. Klart de inte skulle få tomten.
Opps, tomten blev vår. Husbyggaren ringde och gav grönt ljus.
- Fasen, ska vi verkligen göra det här?
Tänk tänk tänk, fem minuter senare:
- Ja för fan!
Nu sitter vi här. Vår toppen-lägenhet i centrala Karlstad är såld, vi trängs bland kartonger och någon annans möbler. Våra hundar (ja vi råkade ju köpa en till hund mitt i allt) har lärt sig att vistas och leva i kubik och inte i kvadrat.
Med dagliga turer ut till Hammarö, till VÅR tomt med VÅRT hus har vi aldrig varit så förväntansfulla, spända och fattiga!
To be continued....
